Nyheter

TÄVLINGSÄSONGEN I GÅNG Nu är tävlingssäsongen i full gång. I fredags spelade vissa av oss Festkommitténs upptaktsmöte, se referat nedan av Anders Engström.Samma dag spelade några andra av oss första omgången av Skånes Foursomeliga på Flommens GK, se referat av Jonas Fack.Dagen efter spelades första del tävlingen i Southern Hickory Tour. Vann gjorde Jonas Fack på smått fantastiska 72 slag brutto. Resultat, i form av erhålla OM-poäng, finns tillgänglig på www.southernhickory.com under Order-of-Merit. Tweed och neddragna mössor på nyklippta Viken links.Som så vanligt denna vår blåste det kallt över Viken links fredagen den 10 maj 2019. Det handlade om säsongens ”uppstartsmöte” och tretton hickorygolfare i tweed och neddragna mössor vandrade iväg mot ettans tee för att betvinga nordanvinden. Det blev indelning i fyra scramble-lag med vår captain Bengan Gustafsson som ambulerande hjälpreda, två hål åt gången.Segrare efter nio hål blev lag Stefan Wiklund med Tommy Viebke och Cecilia Onell på 31 slag netto, samma antal slag som lag Ulf Jagaeus, men med ett slag bättre på det sista hålet. Prisutdelning följde på verandan med vin och applåder för segrarna innan återsamling, nu med hela arton hickory-medlemmar, i restaurang Hamnkrogen, vars nye krögare bjöd på torskrygg i michelinklass och traditionell hamnkrogsakustik. Att döma av ljudnivån passerade sålunda en hel del decibel sitt mål men kan ha bidragit till det bestående intrycket av synnerligen hög stämning utmed långbordet.Sammanfattningsvis: Scramble är kul, socialt och förlåtande, perfekt för nyblivna hickoryspelare. Tack till festkommittén för detta årets första arrangemang! SKÅNES FOURSOMELIGA Som vanligt spelas foursomeligan i en våromgång och en avslutande final tidig höst. De tävlande lagen den här säsongen är från hickoryföreningarna i Båstad, Viken, Lund och Flommen då Torekov inte klarade av att få ihop lag. Klubbarna ställer upp med fyra spelare i varje lag och foursomematcherna spelas över nio hål ända till sista hålet då ”hålskillnad” avgör vi lika resultat. Vinst ger 1 poäng medan en delad match rendera 0,5 poäng vardera. Vi spelar open, från samma tee oavsett kön samt med både stymie och Sunningdale rules.Våromgången gick av stapeln 10/5 på Flommen – en utmärkt bana från blå tee för hickoryspel. Banan var i bra skick även om fairways var så märkta av förra årets torka och veckans hällregn att lägesförbättring användes. Greenerna var dock helt magiska – snabba och välrullande!HGH har vunnit alla utom en av de tidigare upplagorna och vi ser så klart fram emot att försöka bärga ytterligare en seger. Till våromgången ställde vi upp med Stefan Kjell och undertecknad i HGH 1 och Henrik Peyron och Mikael Martinsson i HGH 2. Matchresultat LANDKRONA HICKORY CHALLANGE Lördag 11 maj. Solsken, men svalt – endast 10-12 grader. En svag till måttlig bris, främst från nord- nordväst men emellanåt lite varstans ifrån. Det är dags för Landskrona Hickory Challenge och premiärtävling på 2019-års Southern Hickory Tour. De 30 deltagarna välkomnas till en fantastisk anläggning på lördagsmorgonen. Allt är välordnat in i minsta detalj, till och med köket har ordnat med hickoryrökta revben till lunch efter utfört spel. Scorekorten, som är hickoryunika och med namn på alla 18 hålen, delas ut i Svenska golfmuseet. Banan som ska spelas är den utmärkta hickorysversionen av Hildesborgsbanan som blev nysträckt hösten 2017. Av de 30 deltagarna representerar åtta HGH och endast hemmaklubben har fler deltagare. Göran Nyström agerar starter och ser till att alla kommer iväg på rätt tid och rätt riktning. Bana som möter oss är i fantastiskt skick – det finns inga märken av fjolårets torka, inga sprickor, inget ogräs och hårda, jämna och kortklippta fairways. Greenerna är gudomligt jämna och lagom snabba med kanske 10-11 på stimpen. Bollen rullar dit den slås och den rullar ut – golfförutsättningarna kan knappast bli bättre än så här! Trots de utmärkta yttre förutsättningarnas är det genomgående höga scorer som redovisas, endast tre spelare mäktar med resultat under 80 på banan som mäter ca 5100 m och har par 71. Mats Gylldorf från Ljunghusen spelar till sig en 3:e plats med 79 slag medan den premiärtävlande utmärkte amatörgolfaren Patrik Andersson från Vasatorp slår till med 76 i sin första hickorytävling. Dagen till ära slås det banrekord på hickoryslingan – en skapligt välspelande HGH:are i form av undertecknad (Jonas Fack) levererade en 72-runda med mersmak. Åtta raka par följdes av en 3-putts bogey på nionde hålet, missad sex fots birdieputt på tian och en rimlig bogey på långa elvan i motvind och uppför. Birdiekavalkaden drog igång på 13:e (omgjort till par 5 i hickoryslingan) efter chip och 1-putt följt av en fin mashie nerför backen på långa 14:e och en 6-meters putt rätt i hål – sannolikt bra med nya regler och flaggan kvar! Av bara farten blev det två-putts birdie på 15:e som är ett par 5 hål med andra slaget över vatten – eagleputten snurrade i hålkanten. Dessvärre blev det två bogeys på 16 och 17 och ett avslutande par på det underbart kort men väldigt utmanande 18:e. Seger i både brutto och netto för HGH och Jonas. Övriga HGH:are placerade sig på övre halvan av startfältet. Landskronas hickoryförening har återigen levererat ett strålande arrangemang på en bana som är synnerligen väl lämpad för hickoryspel. Jag kan bara rekommendera alla att spela på Hildesborg (enligt hickoryscorekortet) och att delta i Landskriona Hickory Challenge 2020! Jonas

Matchen mot Stockholmsalliansen 26-27 april, 2019 Vägen till mannens hjärta går genom magen och i klubbstugans kök stod mattarna Cilla Onell och Viweca Zacharias för en beundransvärd insats under hela turneringen. Detta eminenta kitchen-team försåg inte bara spelarmagarna med varmkorv från Per i Viken, vetelängder från Café Öresund, handrullade sandwiches ”Morcilla”, kaffe, öl och andra stärkande elexir, utan erbjöd också trivsam underhållning i form av de medföljande herrarna Börje och Spyker. Fredag, den första speldagen, kunde inte ha startat bättre. Vindstilla och tropikvärme över Viken solbrända links där backsipporna fortfarande stod i flor längs tvåan och trean. Gästerna tog i gassande sol, i skjorta och slips, greppet om de inledande bästbollarna som gav dem en ledning på 6,5-5,5. På grund av annalkande oväder som förväntades passera banan under lördag f-m spelades även foursome-omgång nummer ett på fredagen, vilket till slut kom att betyda totalt 10,5-7,5 i stockholmarnas favör innan kvällen avslutades på Hamnkrogen. Lördag förmiddag med kyla och tilltagande regn var alltså spelfri. Därefter var det i den kvardröjande regnblötan dags för foursome-omgång nummer två vilken skulle visa sig utöka svearnas marginal till hela 14,5–9,5! Claes Hultgren höll kylan stången med en uppmuntrande brasa i klubbstugan, men skåningarna var ändå i gungning när det blev dags för de avslutande singlarna. Endast en scenförändring à la de senaste Ryder Cup-matcherna skulle kunna vända på steken. De inledande matcherna i singelomgång 1 slutade med sensationella 9-3 i HGH:s favör och miraklet på Viken var ett faktum! Plötsligt var hemmapågarna i ledning! Den avslutande singelomgången vanns av bara farten, även den komfortabelt av HGH. Summa summarum 25-21 till Hickory Goffers of Helsingborg vilket betyder att maratontabellen nu leds av HGH med 9-4. Den avslutande banketten avåts i gamman å Hamnkrogen med ”hick, hick, hickory”, sedvanlig om än något stökig prisceremoni kring Hickoryskålen, och en allt tätare ström av historier vars innehåll knappast tål att återges i ett så publikt sammanhang som detta. Anders Engström

Noteringar från resan med HGH till BGCS Welsh Weekend 2019 Nytt år, ny säsong, nya förväntningar, ny (höjd..?) ambitionsnivå men inte minst dags att börja tävla igen. Som alltid så är Welsh Hickory Championship först ut av mästerskapen. I år spelas tävlingen lite senare än vanligt vilket gav förhoppningar för oss som åkte över att våren kanske hade kommit till sydvästra Wales (utan att gå händelserna i förväg kan vi konstatera att även här kom våra förhoppningar på skam..). I år var vi en liten, men talangfull, grupp från HGH som åkte över. Past captain och femfaldige Welsh Open vinnaren Jonas F åtföljdes av Stefan K, Ulf J samt undertecknad. Med på resan var också Erik Brändström och på Cartref B&B, där vi brukar bo, anslöt Claes Armå och Bengt Ivstedt från Borås. Welsh Weekend består av 3 tävlingar och avslutas med The Championship på den underbart vackra, och utmanande Aberdovey Golf Club. Banan ligger i utkanten av det lilla (800 personer bor här) samhället och ligger inbäddad mellan Cardigan Bay i väster och järnvägen i öster. Banan ligger i Snowdonia National Park och grundades 1892 då en herre vid namn Colonel Ruck lånade 9 blomkrukor av en dam i byn och satte ut dem på det område där banan nu ligger. Herbert Fowler, Harry Colt och James Braid har alla varit delaktiga i att förbättra och utveckla banan. Att skriva om Aberdovey utan att nämna Bernhard Darwin är en omöjlighet för detta är hans bana. Han började spela golf redan som sexåring och vid sekelskiftet spelade han på +4! Darwin återkom regelbundet på Aberdovey och skrev ofta om banan och Aberdovey i sina berättelser och artiklar. Captain var han vid tre olika tillfällen i början på 1900-talet. Darwin’s Bar finns inne klubbhuset och här spenderade vi, främst av artighet mot Darwin, delar av resan…. Vi flög ut från Köpenhamn tidigt torsdag morgon vilket innebar revelj mitt i natten i Viken. Undertecknad anslöt 20 minuter före överenskommen tid på Kastrup men då hade Viken-gänget redan checkat in och gått vidare. Varför bestämma tid.. Vi ankom till Birmingham enligt tidtabell och mha hyrbil körde vi de dryga 2.5 timmarna till Aberdovey. För er som vill åka miljövänligt så går det tåg varannan timme från flygplatsen som 3 timmar senare lämnar av dig på stationen i Aberdovey, 25 meter från klubbhuset… Efter incheckning på Cartref blev det lunch på klubben samt 18 hål i hyfsat skönt vårväder. Dock medvind första 9 hålen vilket inte brukar vara så vanligt. På kvällen god fisk i byn och därtill några goda viner. På fredagen var det spel på Borth & Ynyslas som ligger söder om Aberdovey och på en liten halvö mellan Cardigan Bay och ån(vattendraget) Alfon Leri. Underbart landskap och fantastiska dyner. Trots att det bara var 9 km fågelvägen till banan från vårt B&B tog det dryga 45 minuter att köra då ån Dyfi som rinner ut här ställer till det för oss bilburna. Vid ebb går det att gå över från Aberdovey och på temat värdelöst vetande är det fågelvägen från 8’ans green på Borth & Ynyslas närmare till Aberdovey än till klubbhuset på B&Y…. Vi spelade en mängd tävlingar denna dagen. Lagtävling med två bästa per hål, poängbogey samt slagtävling. Med andra ord krävdes mer fokus och koncentration på att fylla i scorekort och räkna ut resultat än att spela. Det bar sig tom så illa att Stefan’s lags kort försvann och inte kom fram förrän under måndagen…. B&Y är en trevlig natural links med ett antal utmanande och smala hål både på vägen ut och in. Naturlig linksgolf när den är som bäst. B&Y är den äldsta banan i Wales grundad 1885 men numera har man bara 60-70 medlemmar och en svag ekonomi. B&Y kan dock stoltsera med den minsta puttinggreenen i GB&I. Den är tom så liten att vi enbart kunde träna andra puttar…….. Tävlingarna blev en stor framgång för HGH där Ulf vann scratchpriset på 76 slag före Stefan på 77 och Jonas 79. I lagtävlingen segrade Ulf’s lag och i poängbogey blev Ulf 2a, Stefan 3a och Jonas delad 5a. Undertecknad något sämre men still top 10. Efter matchen prisutdelning och mat men tveksamt om Guide Michelin hade delat ut knivar och gafflar här… På lördagen var det klubbmatch mellan BGCS och Aberdovey Golf Club. En match som spelats vid 20 tillfällen och där Aberdovey inför årets match hade ett litet övertag. Matcherna spelas som foursome Sunningdale vilket gör att det oftast blir jämna matcher och oavsett ställning spelas matcherna alla 18 hålen. Det blev en oerhört jämn tillställning då 11 av de 18 matcherna slutade lika. Dock vann BGCS betydligt fler hål i de övriga och därmed matchen med 18 mot 2. Vi HGH’are bidrog verksamt till det goda resultatet. Historia om tidigare matcher samt dagens resultat redogjordes av Philip Truett efter middagen under en 20 minuter lång och givande monolog. Bättre och mer roande talare är svårt att finna. Undrar ni över vädret så hade det blivit kallare och blåste 8-10m/s. Med andra ord det var svårt och långt och idag var det också medvind ut och därmed in i vinden hem. Ingen nytta av träningsvarvet i torsdags med andra ord. Söndag och The Championship. Detta var också något som vädergudarna fått nys om då vi väcktes av nästan nollgradigt väder och ännu mera vind än under lördagen. Det blev att klä sig därefter och underställ samt 6-7 lager tröjor åkte på. Kanske inte helt optimalt att svinga i men kropps-temperaturen höll sig över 36. Inte bara vädergudarna kände till att det var mästerskap utan även banpersonalen som bjöd på nyklippta och vältade greener. Medvind är ofta en bra hjälp men när det gäller inspel och närspel var detta idag klart tveksamt. Dock lika för alla så det blev en dag mer för att överleva än att kunna scora lågt. Första 9 hålen gick anständigt men in i vinden blev det…… Bäst att bemästra de svåra förhållandena var Claes Armå som spelade runt på … Läs mer

Reseberättelse från English Hickory Championship 2018 med HGH och några gäster/vänner Som vanligt i oktober så avhålles Engelska Hickorymästerskapen på Rye Golf Club i södra England. Och som vanligt åker en stor delegation från världens största Hickoryförening över för att mäta sina krafter med vännerna i BGCS. I år var vi nio stycken från HGH och med oss hade vi fyra kamrater. Erik ’Spiltan’ Brändström är en trogen och uppskattad gäst på våra resor och med i år var också Martin Claesson, Christer Ellnemark och Björn Petersson. Tyvärr kunde Anders Engström inte närvara i år och undertecknad, som fick rycka in 2017 som skribent, blev snabbt ålagt ansvaret för årets reserapport av reseledare JF och lite personliga intryck följer här. Årets resa påbörjades på onsdagen då det fanns önskemål om att spela en av Englands mest klassiska banor, Royal St George’s i Sandwich. Värt att nämna är att RSG (grundad 1887), är en av 14 banor där The Open spelas och RSG var den första banan utanför Skottland som The Open spelades på. RSG är också en av de 24 engelska banor som beviljats kunglig status av den brittiska monarkin. Som kuriosa så har faktiskt två av grannbanorna till RSG, Prince’s och Royal Cinque Ports också har stått värdar för The Open. För att hinna med en runda på RSG blev det Norwegian 06.50 från Kastrup och revelj innan 03.00 uppe i Viken för att hinna med. Tyvärr kunde inte alla få spela på RSG så hälften av gänget åkte till Littlestone, som ligger 25 minuter från Rye, där vi hittar en alldeles strålande linksbana (grundad 1888) som även används som kvalbana till The Open. Oavsett vilken bana som spelades så var det ett gäng glada, nöjda men lite trötta spelare som anlände till The Windmill i Rye på kvällen. God mat och inmundigades och högst på kvällens agenda stod flygtider 2019…… På torsdagen var det match mellan England och Rest of the world. Då vi inte skulle spela förrän efter lunch så inleddes dagen med en promenad i den charmiga innerstaden där kullerstensgatorna avlöser varandra och det ena huset ser äldre och snedare ut än det andra. Staden är en av de äldsta medeltida städerna i England med anor tillbaka ca 1000 år. Charmigt och vackert och mycket att titta på. Mycket folk i rörelse också trots att staden bara har 5.000 invånare och många såg ut att ha varit med nästan sedan medeltiden. Vi drog med andra ord ner medelåldern kraftigt genom vårt besök. Fm avslutades för en del av oss med traditionsenlig fish and chips på Mariono’s. Visa av fjolårets misstag då Stefan tog in en large cod nöjde vi oss med small och medium i år…. Matchen mot England spelades som foursome på Jubilee course som bjöd på perfekta förhållanden. Sol och lite svag vind, 17 grader och en bana som var i suveränt skick. Perfekt uppmjukning inför fredagens spel. Det blev som vanligt en jämn och spännande match där det Engelska laget tog hem segern med 6-5. Vinsten firades och sorgen dränktes på en solig terrass innan vi fortsatte in till Rye och middag på Georges med lite mer att dricka samt lite (med betoning på lite) mat därtill. Vi avslutade kvällen på The Windmill med analys av dagens spel samt taktiska diskussioner inför fredagens mästerskap. Fredagsmorgonen bjöd på blå himmel och sol. Lite svalt när vi vaknade men prognosen sade 20 grader under dagen och fortsatt svag vind. Underbart och behövligt då vi skulle ta oss an en bana som från vit tee mäter 6503 yards, par 68…….Henrik och undertecknad tog en rask promenad genom staden efter frukost och hann också med ett besök upp i kyrktornet på The Parish Churchill of St Mary som i mer än 900 år har dominerat kullen i Rye där the Old Town är beläget. Underbar utsikt där man tom kan se Frankrike vid klart väder. Vi fick också beskåda de åtta kyrkklockorna som finns i tornet och tillsammans väger nästan 5 ton. Med tanke på vikten känns det märkligt att dessa klockor 1377 fördes bort av franska inkräktare och med båt fördes över till Frankrike. Än märkligare känns det dock att invånare i Rye året efter tog sig över kanalen och letade upp samt tog med sig dessa kyrkklockor hem. Den minsta vägde 300 kilo så man kan inte undgå att bli imponerad av deras insatser. Nog om detta och åter till golfen. Vi var tidigt ute på banan och mjukade upp på rangen eller runt pitching greenen. Rangen bjöd som vanligt på bollar hårdare än flinta så med hickoryklubbor blev det till att försiktigt närma sig dessa. Efter lite puttning dags för lunch kl. 12.00 och som nämnt ifjol är lunchen numera riktigt bra, och väl tilltagen. Julskinkan finns kvar för er som undrar. Gott bordsvatten, goda öl och någon droppe vin förhöjde såväl måltiden som stämningen. Peter Schultz som vanligt outstanding på lunchen dock nådde han inte fjolårets 6500 kcal……. Som sagt underbart väder, underbar bana i en fantastisk kondition. Perfekta fairways och ännu bättre greener. Vad mer kan man önska?? Ja möjligen att man hade kunnat nå någon mer par 4a… Eller lärt sig att bollen rullar alltid lite längre på green än vad man tror. Nu är det lika för alla och vi fick se mycket fin golf från många och lite mindre god golf ibland av alla men det är svårt att inte bli förtjust (eller fortsätta vara förtjust) i Rye. Det är en av Englands mest underbara och utmanande banor. Ni som inte varit där, åk dit!!! Segrare brutto blev Matthew Holland, som är pro på Rye, på 73 slag. Fem slag före en starkt spelande Henrik som i sin tur var ett slag före Ian Forrester och ytterligare ett före Perry Somers. På femte plats en HGH’are igen i form av reseledare Jonas på 82. Sedan följde vi andra…….. Värt att notera är att alla tre herrarna ovan är professionella spelare. Well done Henrik o Jonas och bra kämpat … Läs mer

Premiäråret för ”Southern Hickory Tour” är slut. Det var tio deltävlingar och en final inplanerade i kalendern – dessvärre fick Österlens hickorytävling på Djupadal ställas in pga för få anmälda. Övriga deltävlingar och final har lockat mellan 17 och 44 tävlande, vilket ger ett snittdeltagande på 29 spelare per tävling. Totalt har vi haft 285 starter av ca 135 unika spelare. Även om det finns förbättringspotential får premiäråret betraktas som lyckat! Vi har haft förmånen att spela fantastiska banor i Skåne, sannolikt bland det bäst som Sverige kan uppbåda för hickoryspel. Tre av banorna är dessutom de tre Sverige har representerade på listan ”True Links Courses in the World”. Efter de tio spelade tävlingarna fastställdes en Order-of-Merit som var spännande in i det sista – det var jämnt mellan etta och två respektive tre och fyra i båda klasserna!

Rekordnärvaro å saisonsavslutningen! Efter årets avslutande KM i vackert höstväder å linksen i Viken samlades hela 34 medlemmar inkl. resp. vid saisonens grand final å Hamnkrogen i Höganäs. Följandes, efter ett inledande Captain´s speech och (numera) sedvanligt hickory-leve (hick hick hurra), intogs en smakrik trerätters, interfolierad med prisutdelningar för KM och årets Kjell Lundberg Memorial Matchplay. Kvällens prisbord bjöd på en icke obetydlig innovation: Skotskrutiga knästrumpor i trepack. I övrigt förflöt aftonen utan andra äventyrligheter än att Claes Kvist lämnade tillställningen utan sin gästrumsgäst Johan Lindeberg, vilket ledde till ett kortare (dock högst civiliserat) ordbyte med Cilla Onell i gråtaxin (från Gråläge). Enär även undertecknad genomlidit pinsamheten av att glömma en medresenär i samband med hickorysällskapets festligheter, ber både Claes K och jag om ursäkt i förväg om, G-d förbjude – liknande händelser skulle inträffa i framtiden. AE Resultat och prisvinnare KM Brutto: Olle Dahlgren, 73 Henrik Peyron, 73 Martin Mueller, 74 Netto: Ulf Jagaeus, 69 Johan Lindeberg, 69 Stefan Kjell, 71 Kjell Lundberg Memorial Matchplay Walter Hagen (vinnarsidan) Henrik Peyron Claes Kvist Bobby Jones (andra sidan) Jonas Fack Lars Nyström

Foursomeligan 2018 2018 spelades foursomeligan som vanligt i en våromgång och en avslutande final tidig höst. De tävlande lagen från hickoryföreningarna i Båstad, Torekov, Viken, Lund och Flommen ställde upp med fyra spelare i varje lag och foursomematcherna spelades över nio hål ända till sista hålet då ”hålskillnad” avgör vi lika resultat. Vinst ger 1 poäng medan en delad match rendera 0,5 poäng vardera. Vi spelar open, från samma tee oavsett kön samt med både stymie och Sunningdale rules. Våromgången gick av stapeln 1/6 på Lunds Akademiska – en utmärkt bana från blå tee för hickoryspel. Eftersom vi spelade tidigt på säsongen var alla ruffar oklippta, knähöga och tjocka trots det torra vädret, speciellt på sista nio var det riktigt tufft. Till höstomgången, som spelades 7/9 på finfina Torekov Links, tvingades Lund dra sig ur på grund av svårigheter att få ihop ett lag om fyra. Trots ihärdiga försök att fylla upp med lag från en annan klubb eller skapande av en ”främlingslegion” lyckades vi inte, vilket medförde att vi sonika strök alla resultat som Lund var inblandade i. Detta gjorde ont för HGH som förlorade en poäng och hela fem i hålskillnad. Båstad gick vinnande ur det tekniska dramat med fyra hål bättre hålskillnad än vad det såg ut som efter våromgången. På Torekov var det ingen tvekan om vilka som var mest laddade och hade mest tur med spelet. Alla hade tur med vädret som höll sig mulet med svag vind och behaglig temperatur. Efter spel och prisutdelning blev det ösregn! För Er som inte varit på Torekov på länge – åk dit och spela! Naturligtvis med hickoryklubborna! Det är nog så nära brittisk känsla vi kommer på svenska golfbanor! HGH körde återigen över motståndet, som måhända var lite svagare än vanligt, och har vunnit alla utom en av de tidigare upplagorna. Foursomeligan har spelats sedan 2011. HGH spelade årets upplaga med Stefan Kjell och undertecknad i HGH 1 och Henrik Peyron och Mikael Martinsson i HGH 2. Matchresultat Omgång 1&2, Lund fredag 1/6 13.00 Svinga mjukt och ofta!Capt’

2018 års match mellan HGH och Rya Lördagen den 1 september gick årets match mot Rya av stapeln på Viken Links. Lagen hade mönstrat 8 spelare vardera vilket betydde att man möttes i fyra foursomematcher som spelades open med stymie och Sunningdale. För Rya spelade Ulf Jerlebo, Björn von Post, David Johansson, Kekke Peterson, Claes Kinell, Jan Wågnert, Hans-Ivar Hägg och Bosse Matson. För HGH spelade Ulf Jagaeus, Henrik Peyron, Jonas Fack, Stefan Kjell, Magnus Sunesson, Hans Hallén, Bengt Gustafsson och Martin Mueller. På papperet hade Rya ett starkt lag med två scratchspelare: David Johansson, vinnare av årets match-SM på Viken, och veteranen Claes Kinell som nu tagit upp hickorygolf. Men HGH:s ärrade hickoryspelare visade sig starkast och gick vinnande ur matchen med 3/1. Därmed står det 3 – 2 i HGH:s favör sedan starten för matcherna i samband med Ryas 80-årsjubileum för fem år sedan. Det är glädjande att Rya nu kan ställa upp med flera egna och tongivande hickorygolfare och att klubben satsar på sin Rya Hickory Open som vi hoppas ska kunna etablera sig som en viktig hickorytävling framöver. Vandringspriset spelas för att hedra minnet av Carl-Erik Pettersson Nordgren som redan på 1920-talet verkade på Viken, först som caddie, sedan som banbyggare (han anlade stengrunderna för tees, samt tvärbunkern på nian) och assistent till de engelska professionisterna. Därefter följde han med gänget som startade Rya (Helsingcrona) 1934. Där började han med att anlägga klubbens första bana och blev dess första greenkeeper för att så småningom bli SGF reseinstruktör och till slut populär instruktör i många år på Kristianstad GK. Anders Engström

Isberg och Pernet vinner 2018 års Helsingborg Hickory Open I strålande septembersol och nära vindstilla lyckades Jörgen Isberg, Landeryds GK med 71 brutto sätta hemmaspelarna Jonas Fack och Henrik Peyron på plats när Helsingborg Hickory Open gick av stapeln på Viken links. Förutom vandringspriset fick Jörgen en elegant Gagliardi-kavaj, delikatesser mm, liksom den sedvanliga äran att under prisutdelningen få sitta i klubbhusarkitekten Astrid Liljenberg Sieurins utsökta gesällprov, en stol i nationalromantiskt gyllenläder. Nettoklassen vanns av Jonas Pernet, Landskrona GK på 68 netto före hemmaspelarna Martin Mueller och Johan Persson. Även Jonas blev rikligen belönad med allehanda godsaker. Bästa dam var inte oväntat skoltjejen Andrea Lindahl, hcp 5, från Flommen medan pris för bästa utstyrsel gick till Anette Owaldius, Båstad. Årets tävling drog 44 deltagare, de flesta från HGH och klubbarna runt omkring, men vi såg också deltagare från Landskrona, Båstad, Lund, Borås, Landeryd, Mjölby och Näset. Banan hade hämtat sig efter den intensiva sommarhettan, så till den grad att ett par kraftiga regnskurar under den gångna veckan hade gjort greenerna väl mjuka och tröga vilket fick en del spelare att välja en hårdare boll för att slippa slå till så hårt med puttern. Viveca, Spyker och Börje såg till att restaurangens trivselfaktor och service höll hög nivå under hela dagen vilket som brukligt betydde kaffe och konditorivaror efter första nio, och Per i Vikens korv med öl o likn vid rundans slut. Anders Engström

I två underbara dagar avgjordes den 21:a upplagan av SHM under helgen på Båstad BK. Bannan var i superskick för hickorygolf och det bjöds på gastkramande spänning i alla tre mästerskapsklasserna, med särspel i två av dem, och avgörande med ett slag först på sista hålet i herrklassen. Inte mindre 141 deltagare ställde upp i de olika klasserna plus ytterligare ca 15 personer i söndagens Hickorykannan, vilket är rekord i Svenska Hickorymästerskapen. Från HGH deltog, 8 man i herrklassen, 3 damer samt 8 gentlemän i seniorklassen. HGH fick en segrare genom Bengt Gustafson som vann efter tre håls playoff mot fjorårs-vinnaren Gunnar Bagge från Göteborg. I samma klass blev Johan Lindeberg 3:a och Martin Mueller 5:a. STORT GRATTIS TILL BENGAN.I herrklassen blev bästa HGH:are Magnus Sunesson med en femte plats, Henrik Peyron blev åttonde man och Olle Dahlgren tog tionde platsen. I damklassen klarade Lotte Mueller cuten och slutade på en mycket hedrande sjunde plats. Flommarna Christina Elmér och blott 14-åriga Andrea Lindal fick även de spela tre särspelshål innan rutinerade Christina kunde avgöra och vinna sitt andra mästerskap. På söndagen spelades traditionsenligt hcp-tävlingen Hickorykannan, slagtävling med hcp över 18 hål, för de som inte klarade kvalgränsen i mästerskapet och/eller spelad senior-klassen på lördagen. Hcp-tävlingen vanns av Anti Paatola från Keimola GK i Finland men bruttopriset gick till HGH och den alltid smygande i vassen Martin Mueller. Grattis Martin.