Creatore

Nu är äntligen Southern Hickory Tour 2021 spikad. Se bifogad PDF för mer information.

Hickorytolvan spelas tisdag kl. 16.00 och lördagar kl. 14.00. Anmälan görs senast dagen innan till Martin eller Stefan. Vi följer anvisningar från Svenska Golfförbundet och Folkhälsomyndigheten.

Strumpebandsriddare årets KM-nyhet! Årets ovanliga hickorysäsong avslutades med trösterik bankett och dignande prisbord på Hamnkrogen i Viken. En nyhet för året var den högtidliga dubbningen till Strumpebandsriddare för herr- och damvinnarna i KM. Detta innebar att ett par röda strumpeband gick till Sir Henry alias Henrik Peyron och Lady Bridget alias Bibban Gustafsson för deras vinster i bruttoklassen. Segrarna netto, Niclas Anderek respektive Lotte Mueller fick samtidigt motta sina gröna strumpeband. Noteras kan att Niclas under dagen lyckades hålla kvar sina kraftfulla utslag på banan och därför numera kan titulera sig Mr. 59 efter makalösa femtionio slag netto. Applåder och bugningar. 2020 års KLMP till minne av Kjell Lundberg, Walter Hagen och Bobby Jones. Till minne av HGK:s medgrundare Kjell Lundberg spelas årligen matchtävlingen KLMMP (Kjell Lundberg Memorial Match Play) som har en vinnarsida, ”Walter Hagen”, och en tävling ”Bobby Jones”, för dem som inte lyckades gå vidare från den första omgången. De båda amerikanarna, den självsäkre Hagen och golfgeniet Jones, ansågs som 1920 – 30-talets svåraste motståndare att möta i match, därav namnet på denna HGH-tävling. Årets båda Walter Hagen-finalister, Stefan Kjell och Johan Persson fick båda en trevande start på hickoryåret men spelade allt bättre ju längre säsongen led. I finalen blev det till sist Stefan som drog längsta strået. På Bobby Jones-sidan blev vinnaren den formstarke Hans Hallén som gått från klarhet till klarhet och i finalen besegrade Stefan Viklund. Är foursome match den ädlaste tävlingsformen? Under kvällen delades också ut pris till vinnarna i HGH:s egen foursomeliga. Varför foursome? En av de vanligaste spelformerna under golfens s k guldålder, så där 1880 – 1930 var foursome match och på flera äldre klubbar i England spelar man nästan inte något annat, helt enkelt för att det är så roligt. Det går undan, vi får god tid att koppla av mellan slagen och de flesta av oss gillar att samarbeta. Det handlar om att man är golfare och kompisar, inte bara golfare och motståndare. Fortfarande kallas några av de bättre golfklubbarna runt London ”The Gentlemen Foursomes”, och det är inte helt ovanligt att man på brittiska klubbar bara tillåter tvåbollar på förmiddagarna. Vilket gör det fullt möjligt för fyra morgontrötta att spela en snabb runda innan det är dags för en halvliter öl och en Ploughman´s med brown sauce i baren till lunch. Nu har vi ingen bar i Vikens klubbhus men tycker ändå att en snabb foursome är något av det bästa man kan syssla med, och därför har vi under året haft en matchserie för foursomepar som lottades ihop av tävlingskommittén i våras. 2020 års vinnarpar blev Hans Hallen som i sällskap med Bengt Gustafsson skrapade ihop flest poäng. Tvåa kom paret Jonas Fack och Niclas Anderek och trea blev Janne Mueller tillsammans med Stefan Kjell. Glad avslutning på det som kunde blivit världens dystraste golfsäsong I flera länder har golfen ställts på vänt på grund av Coronan, men lyckligtvis inte i Sverige eftersom man här förstått att det är vettigt att vistas utomhus och med gott avstånd till varandra. På Viken har den traditionella tävlingsverksamheten legat nere under pandemin, medan våra egna mera opretentiösa golflekar kunnat fortgå. Sammanfattningsvis fick alltså årets coronakantade golfsäsong, präglad av armbågshälsningar och allmänt avståndstagande, en upprymd och guldkantad avslutning tack vare HGH:s festabstinenta medlemmar och gossarna i tävlingskommittén med Claes Kvist i spetsen. Skam den som tycker illa därom!

Walter Hagen Group | Huvudtävling Bobby Jones Group | Förlorarsidan

Ösregn lyckades inte sänka spelarnas humör under den årliga matchen mot Rya Årets foursomematch mot Rya den 5 september 2020 var den sjunde i ordningen och slutade i solsken trots att en häftig regnskur från väster fick spelarna att huka bakom bagar och paraplyer. Laget från HGH, åderlåtet på grund av att flera goda spelare spelade tävling på Öland, kunde trots detta uppamma tillräcklig glöd för att dela matchen med de goda hickorygolfarna från Rya. Från Rya deltog David Johansson och Kekke Peterson, Eric Johansson och Christer Ekdahl, Patrik Bäckbom och Bo Matson samt Per Levin och Ulf Jerlebo. För HGK spelade Henrik Peyron och Janne Mueller, Richard Steinert och Lars Nyström, Martin Mueller och Anders Engström samt Ove Stenbeck och Claes Kvist. I flödande sol och med väl tilltagna coronavstånd bjöd HGH efter matchen på lättöl med fralla och bulle från Konditori Öresund, och Ryas lagledare Ulf Jerlebo hälsade till sist välkommen till 2021 års upplaga som spelas på Rya.

I strålande sommarväder spelades den sjätte upplagan av Fridlunds Eclectic på Viken Links. Nitton deltagare kom till start, varav sex damer.Segrade gjorde Ulf Ender på 27,5 slag. Tvåa blev Johan Person och trea Mikael Lindman som båda hade 28,1 slag. Johan på bättre sista sex.Bästa dam blev Lotte Mueller med 33,9.23 personer kom till kvällens prisutdelning och avnjöt en underbar måltid på Hamnkrogens uteservering.

Den 23:e upplagan av amerikanska National Hickory Championship (NHC) blev en helt annan tillställning än de föregående tjugotvå, allt på grund av Coronapandemin. Mästerskapet skulle i år ha hållits på Mound Golf Course i Miamisburg, Ohio, en niohålsbana från 1938. Men istället avgjordes tävlingen på 24 olika golfbanor spridda över världen. En av dem var Isaberg Golfklubb med sex deltagare från Sverige. National Hickory Championship har arrangerats sedan 1998 och är alltså årsbarn med Svenska Hickorymästerskapet. Vanligtvis spelas NHC på Oakhurst Links i White Sulphur Springs, West Virginia, en niohålsbana som anses vara den äldsta i USA. Speciella villkor: Endast ”smooth faced” hickoryklubbor, i princip tillverkade före 1900, är tillåtna. De måste bäras under armen, utan golfbag. Guttaperkabollar! Inga moderna peggar godkänns, man får pegga bollen på våt sand. Och givetvis krävs tidsenlig klädsel. 2015 ställde Leif Einarsson, Claes Kvist och Georg Kittel upp i NHC som första européer. De fick då bland annat träffa Lee Trevino på plats. Sedan dess har de varje år fått en inbjudan till mästerskapet i USA. När årets NHC inte kunde spelas som vanligt föddes en ”crazy idea” hos Pete Georgiady som är hjärnan bakom tävlingen. NHC öppnades upp totalt och kunde spelas på vilken golfbana som helst i världen så länge som de nio hålen fick samma längd som på Oakhurst Links, 2 235 yards. Tävlingen skulle spelas samtidigt den 11–12 juni bortsett från skillnader i tidszoner. NHC är en slagtävling över 36 hål med tre klasser: Open Division (scratch), Men’s Reserve Division och Ladies’ Reserve Division (båda med handicap). Leif, Claes och Georg beslöt att ställa upp. De fick med sig Anders Engström, Bengt Gustafson och Lars-Eric Manns. Leif har så många godkända ”smooth faced” hickoryklubbor i sin samling att han i princip kunde förse hela sextetten med spelbar utrustning. Hålen 1–9 på Isaberg Västra mättes upp och utslagsplatser markerades så att varje hål fick rätt längd à la Oakhurst Links. Totalt deltog 90 hickoryspelare, utspridda på 24 banor. En bana i vardera Sverige, Canada, Australien och Nya Zeeland, alla övriga i USA. Bäst bland svenskarna lyckades Lars-Eric Manns med en 11:e plats i Men’s Reserve Division på 142 slag netto. Ett annorlunda golfäventyr! Georg Kittel

Det nyfunna scorekortet är sannolikt från perioden 1924 – 1926. Måttangivelsen ”6 tum” i nederkant kunde användas när man spelade match med stymie. Äntligen! Scorekort från den första banan i Viken! I boken ”Golfbanan i Viken” berättar vi om William Hesters bana från 1926, men vi vet att man spelade golf i ordnade former på Helsingborgs Golfklubb redan 1924, året efter att klubben grundades den 14 oktober, 1923. Men hur denna första bana såg ut har hittills varit en gåta. Tills nu. Jakten på information till boken ”Här stråla vi ikapp med solen”, en ny bok om bad- och turistlivet i Viken som ges ut den 24 maj, förde nyligen Malmöjournalisten Erik Magnusson till Kungliga Biblioteket i Stockholm där han fann ett gammalt Viken-scorekort som av allt att döma är från 1924 – 1926. Samtidigt hittade han HGK:s stadgar från tiden för starten. Kort bana med en green högt upp i sanddynerna Scorekortets bana mätte endast 1.756 m för de nio hålen, jämfört med dagens 2.271 m men i avsaknad av en banguide från den tiden vet vi inte säkert hålens sträckning. Att döma av fördelningen mellan par-treor, par-fyror och par-femmor kan man dock anta att den hade ungefär samma sträckning som Hesters bana från 1926, det vill säga dagens bana, men med ett par undantag: Efter det tredje hålet, den långa parfemman, samma som dagens alltså, kan hål fyra ha varit en kort par-trea upp i till en högt belägen green på toppen av dynerna, i närheten av det nordligaste av radhusen. På baksidan av det gamla scorekortet talar man nämligen om var out-of-bounds-gränserna finns: ”Så är ock (out-of-bounds) vid 4:e hålet landsvägen och vägen ned till golfbanan.” Hålets längd, bara 57 m stärker också detta antagande. Vi kan fantisera om ett häftigt uppförshål med en riktpinne som visade vägen mot en skymd green, något som man fortfarande ser på många äldre banor på de Brittiska öarna. Men ett sådant brant hål upp över sanden skulle ju helt sakna fairway, hur kan det vara möjligt? Med tanke på att man under den victorianska eran och ända fram till golfbanedesignens guldålder på 1920-talet gärna utnyttjade högpunkter i terrängen för att skapa spännande golfhål, samtidigt som man på den tiden inte tog särskilt stor hänsyn till höghandicaparna, verkar det fullt rimligt. Något som också stärker idén kring detta lilla uppförshål är ett seglivat rykte på Viken som just påstår att en green fanns uppe i dynerna i gamla tider. Men, som sagt, ännu är detta endast ett välgrundat antagande, så om du som läser det här har hört eller sett något som motsäger, eller bekräftar detta, så hör av dig till oss i HGH:s styrelse! Den nuvarande åttan fanns inte Den nuvarande åttan fanns inte på denna första bana. I stället spelades den allra första åttan sannolikt i riktning söderut som en par-fyra i närheten av landsvägen, med greenen någonstans nära stengärdesgården mot röda huset. Kanske låg denna första green vid dagens övningsgreen eller möjligen där åttondes tee finns numera? I det gamla scorekortet anges nämligen att ”Vid 8:de hålet är landsvägen samt området söder om stengärdesgården vid skogsdungen utom gränserna.” Vad betydde att ett hål var ”bogey sex”? Den första banan mätte alltså endast 1.756 m för de nio hålen, vilket var ganska kort, även om man jämför med andra banor från tiden. Området var mindre än idag, man hade ännu inte tagit i bruk den av Krapperup ägda marken norr om muren ”Långe Gäre”. Men man bör komma ihåg att bollarna inte alls gick så långt som dagens, och att den ofta hårda vinden från havet medförde att det vi i dag tycker borde vara en par-femma, ansågs vara en ”bogey sex”. Vilket kanske kräver att uttrycket ”bogey” förklaras, det betydde på den tiden nämligen inte ”ett över par”. Medan vi numera med ”par-tre”, ”par-fyra” och ”par-fem” menar hål av olika längd där man anses kunna nå fram till green på ett, två eller tre slag, så betydde uttrycket ”bogey” på det gamla scorekortet mer hålets sammanlagda svårighet, alltså inte enbart hur långt det var från tee till green. Ett mycket kort hål men med en komplicerad green kunde alltså vara ”bogey fyra”, ett långt hål där det kanske krävdes tre fulla slag med träklubbor kunde vara ”bogey sex”. Det var matchspel som gällde På kortets framsida framgår att det var matchspel som gällde och om vi lusläser de lokala reglerna på det gamla scorekortets baksida upptäcker vi en annan detalj som understryker detta: ”Vid spel om 8:de hålet torde varsamhet iakttagas gentemot trafikanterna på landsvägen.” Ordet om indikerar förstås att man spelade match, inte slagspel som oftast nuförtiden. I det sammanhanget kan nämnas att det första officiella svenska slagspelsmästerskapet kom först 1964, då matchspelsmästerskapet var sextio år gammalt. Åkte Johny rutschkana ned till den gamla greenen i dynerna? I boken ”Golfbanan i Viken” nämns att grabbarna som bar konsulernas bagar inte fick hålla till i klubbhuset som byggdes 1928. Men fram till dess dess var det Fårahuset som gällde som klubbens hjärta och därför kunde man på det gamla scorekortets baksida läsa ”Caddies tillåtas ej tillträde till materialhuset”. Konstigt, kan vi tycka, men så var det förr i tiden. Folk hade kul ändå, vilket blev uppenbart när jag 2011 frågade Johny Anderson om det seglivade ryktet kring den gamla greenen uppe i sanddynerna. ”Näe”, sa han, ”där fanns ingen green, bara en plätt där skeppsredarna parkerade sina bilar. Vi som var caddies brukade leka däruppe, det var brant, vi åkte rutschkana i sanden ned mot bilarna”. Johny som började som caddie på Viken 1929 eller möjligen 1930, hade dock knappast varit med om det gamla korthålet uppför sanddynen. Antagligen inte heller följt Stockholmsingenjören Korsemans grävande efter Peder Wessel-Tordenskjolds skatt 1926, som ska ha skett där den gamla greenen borde legat. Stärks indicierna när vi betraktar ett foto på sidan 20 i ”Golfbanan i Viken”? Vi ser något som kan vara lämningarna efter den 1926 övergivna greenen, som kan ha förfallit ytterligare vid Korsemans skattjakt samma år, och … Läs mer

Policy Hickory Goffers of Helsingborg gällande golfklubbor HGH är en förening med syfte att samla historieintresserade golfare kring intresset av samlande och spel med antika golfklubbor med träskaft, precis som beskrivet i föreningens stadgar, 2§ (se nedan). 2 § Ändamål. Föreningens ändamål är att samla historieintresserade golfspelare kring det gemensamma intresset för antika golfklubbor med hickoryskaft.Föreningen skall verka för att medlemmarna genom tävlingar och sammankomster skall upptäcka de speciella egenskaper klubbor tillverkade innan 1935 har. Utbyten och sammankomster med andra liknande klubbar skall ses som ett positivt inslag i verksamheten. Föreningen skall verka för att golfens kultur, dess själ och traditioner bevaras och förs vidare. Styrelsen i HGH har beslutat att ett förtydligande om utrustning är nödvändigt och har därför instiftat denna policy. Regler för hickoryklubbor HGH skall vid Sällskapets tävlingar, endast tillåta klubbor med skaft av trä (hickory, greenhart, splitcane, ask mm), och med klubbhuvuden i originalskick tillverkade senast 1935. Detta gäller både Sällskapets schemalagda hemmatävlingar liksom dess öppna tävlingar. Klubborna får/bör restaureras till så nära originalskick som går. Renovering är även en säkerhetsfråga. Vid restaurering förordas att använda och bevara gamla vedertagna metoder och tekniker. Du får: Byta skadade skaft, byte till annat gammalt eller helt nytt Byta till nya lädergrepp Justera loft och lie Applicera ny whipping Slipa skaft med sandpapper för att justera flex Göra rent från rost / fixa stenmärken Undvik: Undvik blytejp och vikter som förstör utseendet Du får inte: Svetsa, bygga om eller ändra form på klubbhuvud eller sulan Montera hickoryskaft på en klubba ej avsedd för hickoryskaft Viken, 2019-11-27Styrelsen, Hickory Goffers of Helsingborg