Scottish Hickory week 2025

Time flies skrev jag förra året som inledning på min berättelse från Scottish Week och samma sak får jag göra i år för det var inte länge sedan vi var i Wales och kämpade oss runt Aberdovey’s utmanande bana. Underbart härligt att vara tillbaka i Gullane och liksom i Wales bjöds vi på fantastiskt väder med blå himmel, sol och 15 grader hela veckan. Regn har varit en bristvara i Skottland så det var gult överallt och våra drivar gick längre än någonsin (vilket tyvärr ofta gällde även inspelen….). Det är inte bara fördelar med att bollen går långt.

Vi var i år 15 spelare i vår grupp, elva ’skåningar’ om vi räknar in Totto här samt tre från Östergötland (Jörgen, Björn o Thomas) samt Djursholms hickorystjärna Erik. Förutom Totto var följande skåningar med på resan; Bengt, Jonas, Stefan, Martin, Hans, Mikael M, Henrik P, David J, Ronnie L samt undertecknad. Vår ’skotte’ Ingvar Ritzén anslöt från Troon. Som vanligt bodde vi på The Mallard som är ett perfekt ställe med bra rum, suverän frukost och god mat på kvällarna. Allan och hans grabbar hämtade och körde oss runt i East Lothian vilket är ett suveränt (och prisvärt) upplägg.

TISDAG 20 maj

Det blev en synnerligen tidig start på tisdag morgon då flyget avgick redan 06.55 från Kastrup för oss skåningar. Alla på plats redan strax efter 05.00 och trots långa köer för att checka in golfklubborna, vilket numera är ett måste (eller hur Stefan…), var vi i god tid för att hinna handla in några viktiga ingredienser inför resan samt äta frukost på Lagkagehuset som förutom ovanligt gott bröd är duktiga på kaffe. Vi landade i tid och kördes av Allan till The Mallard för ombyte innan avfärd till Luffness New GC dit jag lurat nio av grabbarna för lunch och spel. Hans, Martin, Ronnie och Stefan åkte till Longniddry medan Jonas och Erik hängde på Jamie White till North Berwick.

Luffness GC (och Gullane) har sin egen historia men den har jag valt att lägga i en bilaga till min lilla berättelse men väl värd att ägna några minuter åt om man är intresserad av golfhistoria.

Vi hade en lysande lunch i det ikoniska klubbhuset som följdes upp av 18 hål på Luffness härliga och utmanande bana. Enligt mig East Lothian’s näst bästa bana efter Muirfield. Greenerna är förmodligen bäst av alla banor häruppe! Har ni inte spelat här gör det och inled eller avsluta med lunch i det fantastiska klubbhuset. Jacket and tie of course, och dessutom Skottlands fräckaste Dirty Bar. Luffness är också en klubb, som till skillnad mot Gullane, helst inte tar emot gästande spelare vilket innebär att när du väl är där så är det inga starttider, inga köer och en fyrboll tar 3.15tim. Pure enjoyment.

Nöjda och belåtna med våra olika val samlades vi på middag på The Main Course. En italienare som ligger 50 meter från shopen på Gullane 1. Riktigt bra, prisvärd mat och viner.

ONSDAG 21 maj

Första tävlingdagen och spel på Gullane 3 om George Colville Memorial Trophy. Ännu en dag med härligt väder och 5-7 m/s vilket gjorde banan lagom utmanande och trots att det var torrt och rullade långt så var det bara en spelare som var under par men med synnerligen god marginal. PG Nyman som är överlägset bäst av oss alla sköt 62 (par 67) trots en 4-putt från greenkanten på 5e hålet och en 3-putt på 18e…. Ronnie, Jörgen och Micke hade 72 på en delad 2a plats. David 5a på 73 slag och Henrik topp 10 på 75. Nettosegern gick till Philip Nielson på 42 poäng och Per var bäst av svenskarna på delad 3e plats och 40 poäng. Micke och Börje G delade 10e platsen med 37 pinnar. Dagen avslutades i klubbhuset med en enkel måltid och prisutdelning innan det blev dags för dagens (fel veckans!!) höjdpunkt, Europa League finalen mellan Man United och Tottenham. Jonas är medlem i Spurs och undertecknad har både årskort och är medlem så det blev mycket ’tuggande’ innan matchen med Bengan och Björn som håller på det andra laget…. Vi hade bokat bord i TV-rummet men av naturliga skäl fick supportrarna sitta vid olika bord. Utfallet överraskande kanske någon, dock inte Jonas och undertecknad som bjöd på champagne o lite annat efter matchen vilket innebar en något sen kväll och lite tunga huvuden morgonen därpå men det var det värt. Att vänta 41 år på ännu en Europeisk titel är länge.

TORSDAG 22 maj

Idag var det dags för Czeslaw Kruk Memorial Quaich på Gullane 2 men 1a start var inte förrän 14.00 så vi inledde fm med Bowling på Gullane Bowling’s fina bana i centrala delarna av Gullane. Samma härliga väder idag igen! Vi fick en kort introduktion av några medlemmar och sedan spelade vi några matcher under knappa 2 timmar. Riktigt kul och kanske lite svårare än vad vi trodde men ett antal talanger fanns i gänget. Efter spelet gick Erik och jag till Muirfield för att insupa lite atmosfär och ta något att äta på det intilliggande hotellet Greywall. Vi fick en kort pratstund med startern som på Erik’s fråga om det fanns lediga tider svarade att Erik förmodligen kunde komma ut efter sommaren men 2026….. Muirfield tar bara gäster tisdag och torsdag om ni är intresserade. £560 för 2 rundor (foursome på em) inkl lunch i det härliga klubbhuset bskrevs av startern som ett fynd. Själva var vi lite tveksamma till hans uttalande…. Lunchen på Greywalls var förresten både lysande och prisvärd även om servitrisen hade en del att lära….

Som sagt spel på Gullane 2 som är lite längre och tuffare än banan dagen innan vilket också märktes på scorerna. PG höll stilen och sköt 74 (par 71) och vann med ett slag. På delad 3e plats med 76 slag hamnade Ingvar, Micke, David, Olle och Jörgen med Henrik slaget efter. Ronnie delad 9a på 80 slag. I hcp-klassen var undertecknad delad 3a på 39 poäng med vår ’skotte’ Ingvar på delad 8e plats med 38 pinnar. Då vi hade sen start så avslutades tävlingen med middag i klubbhuset innan vi lagom trötta lullade hem de 200 meterna till hotellet. Då de flesta bodde på 2a eller 3e våningen så blev baren ett perfekt tillhåll att fylla på vätskedepåerna innan vandringen upp till rummen.

FREDAG 23 maj

Scottish Hickory Championship och även i år på den lilla pärlan Kilspindie. Samma fina väder som tidigare även om vinden kom från fel håll (dvs ostlig vind) vilket ställde till bekymmer för Jörgen som stått i simulatorn hemma i Linköping och spelat Kilspindie minst 50 ggr men i den normala vinden…… Banan likt de övriga helt gul och svårspelad då det var omöjligt att få stopp på bollen. PG visade sin klass igen med en 66a (par 69) och vann med 6 slag för Ronnie på 72. På tredje plats undertecknad medan Henrik, Jörgen och Ingvar delade 6e platsen på 74 och David 10a på 75 slag. I tävlingen och Mästerskapet vann Harry MacLean med 64 slag netto två före Vikens stolthet Martin Mueller som hade 66 slag. PG och undertecknad delad 6a på 69 slag. Vi avslutade som traditionen bjuder med middag och prisutdelning i det fantastiska klubbhuset innan vi lagom trötta blev hemkörda till The Mallard.

LÖRDAG 24 maj

Om någon trodde att golfen nu var över så tog ni fel. Nu steppade vi upp och hade bokat in 9 hål på världens äldsta bana Musselburgh Old som grundades 1672 och där The Open har gått 6 ggr på 1870- och 80-talet. På banan har även andra klubbar spelat, bla. Royal Musselburgh som var här från 1774 fram till 1925. Även The Honorary Golfers of Edinburgh spelade på Musselburgh Old efter sin flytt från Leith GC 1836 och var kvar på banan fram till 1891 då Muirfield stod klar. Två klassiska klubbar i Edinburgh, Royal Burgess och Bruntsfield Links Golfing Society spelade också här i slutet på 1800-talet då deras banor i Edinburgh var ’overcrowded’….

Idag delas marken där banan ligger med Musselburgh Racecourse och de dagar det är tävlingar så är golfbanan stängd. Det är en underbart härlig 9-hålare på ett speciellt ställe men flera riktigt bra, och när vi var där, tuffa hål. Den klassiska puben, Mrs Forman’s vid 4e green är dock stängd sedan ett antal år men var ett udda inslag (och vattenhål) förr i tiden. Vi fick en härlig fm med lite mera vind än tidigare men speciellt att få känna historiens vingslag. Nio hål kostar ca £20 så klart överkomligt.

På em skulle vi hedra Royal Musselburgh med ett besök. Klubben är världens 6e äldsta golfklubb grundad 1774 och här spelas årligen om golfvärldens äldsta vandringspris, The Old Club Cup. Pokalen skänktes av Thomas McMillan och spelades om för första gången på the Autumn Meeting 1774. Som jämförelse så började man spela om The Claret Jug 1872 och Wimbledon Trophies 1877.

Royal Musselburgh, utlagd av James Braid 1925, visade sig vara en mycket trevlig parkbana i ypperligt skick och med oerhört fina greener. Dock inte den mest snabbspelade bana vi varit på då vi hamnade bakom 30 yra grabbar som laddade inför kvällsövningarna men runt kom vi till slut. Klubbhuset är värt en extra rad. Prestongrange House heter byggnaden som klubben flyttade in i när banan invigdes 1925 och är en slottsliknande byggnad med anor tillbaka till 1500-talet. Stort var det också och omkädningsrummet upphittades först 5 minuter före tee off…Trots att klubben är privat så äger man inte marken utan den leasas från Coal Industry Social Welfare Organisation. Och som ytterligare lite värdelöst vetande så var området kring Prestongrange en viktig del i gruvindustrin där munkar redan i slutet av 1100-talet började bryta kol och detta höll på i nästan 800 år innan den sista gruvan stängdes 1962.

SÖNDAG 25 maj

Brukar alltid vara hemresedagen men Jonas och Ronnie ville även testa Luffness New då Jonas inte trodde på mina uppgifter att Luffness tom är bättre än North Berwick. Vi fick en härlig dag tillsammans dock lite utmanande då vinden inte lyckades understiga 20 m/s någon gång. Om jag lyckades övertyga Jonas vet man aldrig men han, och Ronnie, såg klart belåtna ut när vi vara klara. Det blev en sen flight hem och en ankomst till hemmet efter midnatt men nu kunde vi kosta på oss några sovmorgnar innan vi börjar träna för tävlingarna på Southern Hickory.

The Grail, som är matchen mellan BGCS och dess motsvarighet i USA, spelas i september på Rya och de tre tävlingarna vi spelade i Skottland var de sista uttagningstävlingarna. Jenny och Jonas som är Captains kommer att annonsera vilka som kommer med inom kort och vi väntar med spänning på laguttagningen. PG Nyman, Jörgen Isberg samt Jonas själv har spelat in så pass många poäng så de kan känns sig lugna men låt se vilka de övriga blir!

Vid pennan

Abborren

Malmö 2025-06-01